igår trampade jag på en spik på jobbet. ljudet av vass spets genom gummisula var rätt häftigt och hade det inte gjort så förbannat ont när spiken gick in i hälen så hade jag förmodligen försökt återskapa det där koola ljudet. istället stod jag som en häst när den ska få nya skor medans jag fick foten omsorgsfullt tvättad och omplåstrad. kontentan: jag tycker synd om hästar när dem blir skodda och hovslagaren slår in spikar i deras små tassar. fick hursomhelst lite tröst efter jobbet med nattbio. som för övrigt är bästa grejen. lite folk, inte så störigt och nattlig underhållning.
idag har jag därmed varit en trött, haltande samordnare på jobbet som helst av allt ville krypa ner under täcket igen. det var som tur var sånt kaos på jobbet hursomhelst, så min bristande ledarförmåga för dagen kanske inte märktes. nu dags för dusch, mat och vinmys.
imorgon däremot fylleslag i min nya häftiga klänning på patricia. it is gonna be teh shit.