Dagen före dopparedagen har bjudit på långpromenad med rosiga kinder och stelfruset hår. Behövde det efter för många dagar av stillasittande, eller ja - som det blir när man är här i mörkret; man ligger inne under en filt framför tvn. Såg Hobbit på bio och tänkte att det var konstigt att sitta i samma salong fast 10 år senare och se Frodo. Sällan man växer upp med en film på det sättet.
Nu ligger jag i sängen med en varm kropp bredvid att värma tossingarna på. Längtar lite underligt mycket till morgondagen, få dricka glögg, se de tända islyktorna och vara extremt varm när mamma får för sig att elda en brasa fastän det är varmt.
