"det här är ditt liv"
så komplicerat. inte för att jag trodde att livet skulle bli enklare med tiden,
men åtminstone make more sense. jag kan känna mig sjukt vuxen ibland,
göra saker och uträtta ärenden som känns väldigt vuxna fast det ändå känns helt naturligt.
så kommer det tillfällen som dessa, då man inser att man är minst på jorden.
utan säkerhetsnivå, utan "50-50 - datorn väljer bort två felaktiga alternativ åt dig".
lyckligtvis finns "ring en vän" med, men det hjälper bara en bit på vägen.
resten måste jag göra själv.
jag.
jag?
jag är ensam. själv. instängd och utelåst på en och samma gång. hemlös.
aldrig har bambi varit ett så passande smeknamn som nu.
för jag är verkligen ute på hal is.
och jag har aldrig ens lärt mig hur man bromsar med skridskor.
älskar dig fortfarande.